När vi inte tillåts vara mer än våra kroppar

Kajsa Ekis EkmanText: Ellen Greider
Bild: Nora Cederin
Illustration: Nora Torjusen

 

Vad händer med oss som människor när vi enbart betraktas som ett verktyg för produktionen? Röd Press har träffat Kajsa Ekis Ekman för att prata kapitalism, prostitution och för att ta reda på om det finns någon “mänsklig natur”.  Intervjun går också att läsa i Röd Press nummer 1/2015. 

Kajsa Ekis Ekman är författare och journalist, ledarskribent i dagstidningen ETC och politiskt engagerad på vänsterkanten. År 2010 skrev hon boken ”Varat och varan” om prostitution och surrogatmödraskap – hur kvinnor säljer sina kroppar. Röd Press träffade henne för att prata om just detta, hur kroppen, och särskilt den kvinnliga, blir en vara i ett orättvist ekonomiskt och patriarkalt system.

Hur tror du att vi påverkas av att leva i ett system där våra kroppar bara blir en del i produktionen och marknaden?
– Om man ska förstå något, särskilt när det gäller kapitalismens påverkan, kan man inte säga att vi bara är underställda marknaden. Det är aldrig bara så, vi har ju också en social gemenskap som dateras till före kapitalismen, sociala sammanhang som vi skapar själva och så vidare. Men när vi pratar om prostitution och surrogatmödraskap är båda exempel på korsvägar mellan patriarkatet och kapitalismen. De är extrema former av reifikation, ”sakifiering”, av den mänskliga kroppen.

– Det som är metaforer när man pratar om arbete och säger att man ”säljer sig själv” blir bokstavligt i surrogatmödraskapet. I och med att man själv är fabriken. Man jobbar inte och sen går hem.

Ekis Ekman började skriva om prostitution eftersom det är en industri hon menar måste angripas både utifrån teoretiska och praktiska kunskaper. Hon menar att det finns saker som till exempel socialpolitik, kriminalvård och hedersvåld som man behöver känna till på riktigt för att förstå. Samtidigt som hon såg en vän sälja sig, blossade debatten om prostitution upp. En debatt som verkar göra så med jämna mellanrum, men som enligt Ekis Ekman aldrig utvecklas.

– Man säger att sexköpslagen bara är moralistisk och att prostitution är ett jobb som vilket som helst. Debatten mognar aldrig, den börjar om med förvånansvärd regelbundenhet vart fjärde år från punkt noll. När den började den gången såg jag detta på nära håll och engagerade mig, kände att det fanns många missuppfattningar. Samtidigt kom det artiklar om att surrogatmödraskap borde legaliseras och jag tänkte att det här är ju samma grej!

Så varför börjar debatten om på det här sättet varje gång, utan att vi lär oss något?
– För att den är nedprioriterad. Inom vänstern och feminismen engagerar progressiva män sig inte i de här kvinnofrågorna och kampen mot prostitutionsindustrin får vi tjejer ta själva. Debatten ses inte som viktig och hamnar långt ner. En avhandling om prostitution kan få en opponent som aldrig tagit i frågan, vilket inte skulle vara fallet vad gäller arbetsmarknad eller ekonomi.Illustration: Nora Torjusen

 

Vad tycker du om debatten om sexköpslagen som varit uppe nu?
– För det första är det en massa fel i RFSU:s rapport. De har skrivit att man måste vara prostitutionsfri i tre månader för att få söka hjälp hos Mikamottagningarna. Det är helt fel, ingen behöver sluta med prostitution för att få hjälp i Sverige.

Ekis Ekman menar att sexköpslagen är Sveriges sista progressiva reform. Den kom i en tid då allt annat såldes ut, en lag som faktiskt hindrar något från att vara till salu. I en tid då den inte alls passade in blev lagen som en slags symbol för ett Sverige med sociala reformer, ett land som det inte längre var.
– Förr kom det jämt besökare från hela världen för att studera Sverige och våra reformer. Kommer någon idag, är det för att studera sexköpslagen. Den blir en symbol för att vi fortfarande går mot rättvisa, och nyliberaler går in med näbbar och klor för att få bort den.

Du pratar om reifikation, vad är det som skiljer prostitution från annat arbete?
– Innan man diskuterar teoretiskt måste man se till hur villkoren ser ut i prostitution. Med en 40 gånger högre dödlighet och där runt 70 procent utsatts för misshandel – ett sådant jobb ska inte finnas. Oavsett vad Kalle 17 år har för filosofiska funderingar om jaget och sexualiteten.

Men om vi nu ska prata om prostitution och andra arbeten på ett teoretiskt plan menar Ekis Ekman att skillnaden ligger i hur man som prostituerad alltid måste vara fysiskt närvarande – det man säljer är tillgång till den egna kroppen. Man kan inte som i andra arbeten sälja en produkt och sen gå därifrån. Något som prostitutionspositiva ofta verkar hävda.
– Hela idén med sexuell frihet krockar med tanken om prostitution som arbete. I sexradikalernas universum menar de att sex både ska vara fantastiskt, det ska vara njutning skönt och bra och häftigt – samtidigt ska det vara som vilket jobb som helst – tråkigt, enformigt och slitigt.

Sexindustrin påverkar inte bara de som faktiskt säljer sina kroppar utan också samhället och män som grupp i stort. I länder där det är helt lagligt att köpa sex sker detta i högre grad. Ekis Ekman berättar om hur det ser ut i länder som Hamburg, där bordeller är både lagliga och vanliga:
– Sitter du med en snubbe på krogen i Hamburg har han ett val. Han kan bestämma sig för att du inte är värd hans tid eftersom du inte är lika intresserad som han är. Då går han in på bordellen mittemot och där vet han att han får sex.

I Sverige menar hon att det ser annorlunda ut. Här är inte prostitutionens existens så påtaglig. Snarare är det industrier som till exempel skönhetsindustrin, porrindustrin, musikindustrin eller film som påverkar hur man ser på sig själv.
– Jag tänker på skvallertidningarna där det hela tiden ska bedömas hur tjejerna i Hollywood ser ut. Ser de gamla ut är de inget att ha, ”Hur kan Brigitte Bardot åldras så dåligt?”. Om de försöker hålla sig unga är det ”Donatella Versace, vilken tragedi, hela listan på alla plastikmisstag!” Det är typiskt för just kvinnoförtryck – du kan aldrig göra rätt!Illustration: Nora Torjusen

Det finns många teorier om hur vi blir avskärmade från oss själva när vårt arbete inte är vårt eget. Samtidigt pratar man ju ofta, som vänster, om att det är miljö och yttre faktorer som påverkar oss, det kan ses som reaktionärt att prata om ”människans natur”. Motståndare till surrogatmödraskap som menar att kvinnan som fött barnet också har rätt till det, anklagas ofta för att vara biologistiska. Ekis Ekman menar istället att det är de som använder sig av surrogatmödrar som är biologistiska. Det är de som är ute efter ett eget ”genetiskt” barn.

Tror du att människan har någon natur som undertrycks när vi bara blir en vara på marknaden?
– Ja vad tror du själv? Det är en stor fråga. Jag kan bara konstatera att tankar som är progressiva under ett skede av historien inte behöver vara progressiva nästa dag. Ta detta med frihet och det egna valet, existentialismens grundtanke. När Sartre talade om det på 50-talet var det en så revolutionär idé – ödet bestämde inte vilka vi skulle bli! Men idag har ”fritt val” förlorat hela sin revolutionära potential, det är bara en urvattnad reklamterm.

– Det är samma sak med detta om social konstruktion av moderskap. Det är klart det var progressivt på en tid då kvinnor var dömda till att laga mat och föda barn. Men när du använder det för att säga att en indisk kvinna som är analfabet inte har nån rätt till sitt barn för att hon är inte en mamma, för en mamma är bara en social konstruktion och att hon lika gärna kan ge bort det. Då är det inte progressivt längre.

Vad tycker du om debatten om kroppen som förs idag?
– Jag tycker folk har en tendens att säga ”kroppar” när de pratar om människor. Man frågar ”vilka kroppar är inkluderade, vilka är exkluderade?”. Det tycker jag är reifikation, att man reducerar människor till sina kroppar.

– Varför säga kropp, när man menar människa? Jag har aldrig sett en person uppträda utan en kropp eller en kropp uppträda utan en person. Möjligtvis i livet efter detta, men det vet jag ännu inget om.

 

Lämna en kommentar

Filed under Intervjuer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s